Errol Flynn, Jan Myrdal och en svart Leica M2
Det var sent 50-tal och min mamma jobbade i kassan på Folkans biograf/teater i Örnsköldsvik. Inte särskilt glamoröst men det innebar i alla fall att jag ofta fick sitta uppe i maskinrummet och se filmerna genom en liten glugg mot biosalongen. En del filmer - som ”Sjunde inseglet” av Bergman - begrep jag inte alls. Men jag minns alldeles särskilt Errol Flynn i rollen som ”Kapten Blod”. Den gjorde ett starkt intryck på mig. Drömmen om stora äventyr växte trots att det var åratal kvar till målbrottet. Att Errol var en ”bad Boy” och allmän suput i Hollywood hade jag ingen aning om. Inte heller att hans enda barn, en son född 1941, döptes till Sean. I slutet av 60-talet såg jag bilderna från det eskalerande Vietnamkriget och greps av ett plötsligt infall att jag skulle dit. Jag hade sett bilderna av bl a Don McCullin och i ett anfall av GIGANTISKT ungdomligt övermod tänkte jag att krigsfotograf i Vietnam nog skulle passa mig som hand i handsken. Särskilt som jag precis tagit studenten